Akta dig!

Finns det någon kvinna som inte har hört:

-Gå inte ensam hem mitt i natten.

– Följ inte med en främling hem.

-Ta inte med dig en främling hem.

-Bli inte för full.

-Ta inte på dig för utmanande kläder. (Har jag iofs inte hört men)

Nu cirkulerar det ett klipp från tv4 där Tallink Siljas talesman går ut och säger:

”Kvinnor måste tänka på hur mycket de dricker. De vet hur det kan gå.”

Jag fick akut galopperande puls och ryckningar i höger öga. Jag tror nämligen att jag är allergisk mot idioter. Det värsta är, att denna man på något plan säkert menar väl. Men hur i hela friden ska vi kunna bekämpa de sexuella övergreppen mot kvinnor om kvinnan bara ska sitta hemma, ensam med en plastblomma som sällskap? Det är aldrig en kvinnas fel att hon blir våldtagen. Spelar ingen roll hur vi vrider och vänder på det. Det är inte mitt fel, hur full och vilka kläder jag än har, att nån random nisse väljer att stoppa picken i mig trots mina protester. Inte bara vi, utan ALLA måste försöka se vems felet egentligen är: Våldtäktsmannens! Hade denna talesman från detta färjebolag varit påläst och tänkt till hade han sagt:

-MÄN måste tänka på hur mycket de dricker. De vet hur det kan gå.

Vi måste börja tänka om och tänka rätt. Kvinnor har länge hört det uppmanande råden längst upp, och vi har följt dem. Det funkar inte. Nu är det dags att vi ger dessa råd till det som faktiskt är ansvariga för våldtäkterna. Männen.

Det kan inte vara meningen att vi kvinnor ska ta ansvar för en man.

Se klippet här.

Sen funderar du på det här ett tag.

Det där om att…

”Det där om att kliva upp på morgonen.

Vet inte riktigt om jag ska börja med hur jag är, eller hur jag önskar att jag var. Ni kommer att bli varse om att jag har ganska god självinsikt. Heter det verkligen självinsikt?

Jag är egentligen en ganska lat person. Tycker om att sova länge, och då menar jag verkligen länge. Min biologiska väckarklocka verkar för alltid vara inställd på att kl. 13:00 är lämplig tid att kliva upp och börja dagen. Dessutom somnar jag sällan före kl. 04 om ja inte prompt måste upp tidigare. Efter ca 10 timmar sömn anser min kropp sig vara redo att möta den nya dagen.  Detta sömnbehov visade sig ganska tidigt, min mor har med viss nöjdhet berättat att hennes unge minsann sov hela nätterna, och det var inte många vaknätter under min barndomstid, så min mor är ganska enig i att jag alltid haft stort sömnbehov. Att sova länge på dagarna är inte en önskvärd egenskap hos många av världens andra medborgare. Den ”normala”, eller ”duktiga” människan stiger upp mellan fem och sex på morgonen och får disk, tvätt, arbete, gräsklippning, träning på gym + en pw gjort inom typ en kvart. Jag har försökt förklara för många av dessa, att jag får minst lika mycket gjort som dem under min dag, jag bara gör det en annan tidpunkt, men det verkar inte vara rätt i alla fall. Tack gode gud att det börjat ploppa upp undersökningar och studier på att vi människor faktiskt är olika!!! (vilken chock va?) Be mig inte skriva referens på vart jag plockat dessa uppgifter, men jag har läst och hört någonstans att det verkar finnas två typer av människor. A – och B människor. A- människorna kliver upp tidigt och lägger sig tidigt. B- människorna vaknar sent på dagarna och verkar ha sina kreativa stunder efter mörkrets inbrott. Finns alltså inget fel med detta, vi människor är alltså bara olika.  Yeey! Gissa vilken grupp jag tillhör! High Five with a chair in your face! JAG ÄR INGEN DÅLIG MÄNNISKA BARA FÖR ATT JAG STIGER UPP SENARE ÄN DU! Sådesåså.

Suck… Dock ska jag ärligt erkänna att jag önskar att jag var en sådan person som spratt upp ur sängen med ett leende och kokade havregrynsgröt till frukost, dansade och sjöng och matade småpippifåglarna som kvittrade på min soliga altan. Jag är inte sådan. Har förlikat mig med att jag aldrig vaknar av väckarklockan, min mamma ringer och väcker mig på morgonen fast jag är 30 år gammal. När jag väl vaknar får jag inte upp ögonen och undrar om någon av hundarna bajsat i min mun. När medvetandet väl rullar in så måste jag känna efter om jag inte har ont någonstans. Yes! Ont i halsen! Då kan jag kanske kalla mig sjuk och ligga kvar i sängen resten av dagen. Fan! Jag är egen företagare och måste kliva upp och jobba. Jag skojar inte när jag säger att jag många mornar faktiskt gråter för att jag är så vansinnigt trött och verkligen inte vill kliva upp. Pinsamt och skriva om, men det är faktiskt så.

Nu knöt det sig i min mage, ni vet sån där ångestknut. Jag började tänka på om vi skulle diskutera att försova sig. Men vet ni vad, det är för jävligt att försova sig, hela dagen och livet känns ju förstört, och jag vill faktiskt inte tänka på det nu så vi struntar i den. Vi kan väl bara komma överens om att det suger.

Jag vet faktiskt inte riktigt, jag skrev ju att jag önskade att jag kunde hoppa med en dans ur sängen och kvittra ikapp med havregrynsgröten å koka småfåglar med ett leende. Men nu kom ja på en sak, jag gör ju det, när jag får kliva upp när jag vill! Så fram för fri uppstigning och börja jobba när du vill!”

Nina 2013

Här går det undan!

Jag är en jävel på att gå ner i vikt… Har nämligen gått ner 5 kg sen imorse.

Hur jag bar mig åt? Köpte ny våg. =)

Men blir lite skeptiskt, den visar även en stadig uppgång för varje gång jag väger mig… Hmm.. känns ostabilt…

 

 

Ajaj….

Hehe…  Jag har träningsvärk! Lägga in en snus och skaka min pulvermat är en pina!!  Bor ju inte i civilisationen så det kryllar inte direkt av gym mellan träden. Så jag satte helt enkelt ihop ett eget träningsprogram. Gamla kunskaper varvat med övningar från nätet. Provade få med armar, rygg, mage och vader.  Tydligen så lyckades jag lite i alla fall….

(bild lånad hos http://www.skolbanken.unikum.net)

Va ett helt okej program. Visste ju inte först om det skulle funka, men det var jobbigt och lite tungt så. Har dock ingen träningsvärk i magmusklerna, vilket är lite trist men får modifiera lite allt eftersom.

Näe.. Nu ska ja ta min värkande kropp å jobba lite extra ett par timmar.

Gastric Bypass

Klart att jag har funderat på det. Jag har varit överviktig i princip hela mitt liv, jag har dålig självdisciplin och är egentligen ganska lat. Många har frågat mig om jag tänkt på operation, det blir fler och fler i min närhet som gör operationen. Jag förstår att vissa väljer operation, och jag respekterar deras beslut. För mig är det (i alla fall inte nu) inte ett alternativ. Jag vill skriva ner MIN syn på detta och varför JAG valt att inte göra en operation.

* Det finns alltid en risk med en operation. Spelar ingen roll om du ska operera en arm, hjärna eller göra en gbp. Det finns alltid en risk. Jag undviker gärna det som är farligt och läskigt.

* Som jag har förstått det så går du ganska fort ner i vikt efter en op. Det är klart att det är positivt! Men dom kilon jag har hoppade inte på mig en dag för några år sen, dom har ganska sakta lagt sig på mig. Jag har under ganska lång tid missbrukat mat och omissbrukat motion. Gör du en operation måste du tänka på vad du äter, när du äter och hur mycket du äter. Låter det bekant? Så ser mitt liv ut just nu och kommer att göra resten av mitt liv. Den stora skillnaden blir att jag aktivt väljer, av fri vilja att göra så här. Blir alltså inte begränsad av en mage. JAG bestämmer, inget annat. 

* Jag vill att träning ska vara en del av mitt liv, inte mat. Kopplas till ovanstående punkt. Jag vill faktiskt kunna äta en hel pizza, eller en halv sockerkaka. (Varför man nu vill de?) För mig är det viktig att få bestämma själv! Vill att mina dagliga funderingar ska vara: Hur långt ska jag springa idag? Vilken walking-sko är bäst? Cykeljäveln måste servas! och så vidare. Inte: Sugen på chips- Nej! Hur många kalorier är det i det här? På nåndag får jag unna mig! och så vidare. Klart att jag måste tänka på vad jag packar i kakhålet, men tro mig, du blir ganska snabb på att lära dig hur mycket vad innehåller.

* Det finns ett psykisk anledning till att jag ser ut som jag gör. Jag vet att jag inte bör äta en påse chips, men ändå gör jag det! Varför? Att göra en gbp kommer inte att ge mig svar på den frågan. Klart att jag kan göra en op och ändå ta reda på svaret, men det känns inte rätt för mig.

* Den här punkten är jobbig, för det kommer att låta som att jag tycker att de som gör en operation är svaga och karaktärslösa. Det tycker jag ABSOLUT inte. Var och en bestämmer över sitt eget liv och sin hälsa! Jag skulle känna mig misslyckad om jag inte klarade av att gå ner i vikt själv.  Vet att det låter motsägelsefullt men, så känner jag det.

Så.. va väl ungefär vad jag tänkte runt det här. Det här är min sanning idag, men kom ihåg att ingen sanning varar för evigt.

Då ska vi se…

Igår blev en utedag…   Stod ute i ca 5-6 timmar..  Surrade med folk å tittade på en skotertävling. Ingen större aktivitet på mig förutom att traska uppför en halv slalombacke å sen upp för en jävla backe till. Tackade nej till alla erbjudanden om grillade hamburgare, å slevade i mig min medhavda pulverpudding. Intressant! Kändes skönt att det just då dök upp några vänner så jag kunde äta den å prata lite samtidigt. Slippa stå som ett ufo å äta gul pudding ur en plastbytta liksom. Kändes bra att jag valde att stå emot strömmen och faktiskt stå på mig. Sen under kvällen la ja en pärlplatta och somnade ganska ovaggad. =)

Dom är bara så vansinnigt söta så man kan inte bli annat än glad av att titta på dom. Å jaa.. man kan visst lägga pärlplattor fast man är 31 år. Vad annars ska jag göra när ja inte får äta å dricka vad jag vill??

Idag har varit en tröttdag igen. Sovit och sovit mellan arbetspassen. Sådär trött så ögonen svider och kroppen är tung. Undrar om det kan vara nå mer på gång än bara ”lite-näring” trötthet. Aja.. Det kommer att visa sig. Fryser och kall är jag också konstant. Tjocksockar, poncho, fleecekläder och mössa fick bli dagens outfit. Trotsade tröttheten under em och drog ut röven och en av hunna på en promenad.

Nu har jag en bra referens. Blir till att försöka komma längre och längre på samma tid.

Måste som fnissa åt mig själv. Alla tipsar om att man ska sina modifast-påsar i kylskåpet och blanda med kallt vatten så att dom ska bli godare. Det blir dom säkert. Men när jag fryser konstant och är iskall om fingrarna, kanske jag borde övervägt att ibland kanske använda ljummet vatten? Näe då.. Fröken duktig gör som det står, bälgar i sig iskalla skakisar och gnäller över att hon frys. =)

Vikten då? jo.. har inte uppdaterat den för jag trodde kanske att något magiskt skulle hända om ja väntade en morgon till, men det ser tyvärr ut som att jag står stilla. Är nog inte alls omöjligt så här i starten. Så hoppas på bättre resultat vid nästa vägning. Så länge det inte går upp så får man väl vara nöjd va? Ska för övrigt införskaffa en ny våg, letar efter en snäll våg som visar vikten med en smiley och kan ge nå peppande ord samtidigt.

Näe.. nu ska ja sätta mig på skithuset å sen marsch isäng!

oy!

Gårkvällens trötthet gav tydligen inte med sig.. Skulle lägga mig å vila en timme efter frukost för jag va så inni hellbitte trött. Den timmen varade visst i fyra timmar… Å till o med efter fyra timmar tyckte ja de va drygt å kliva upp. Känner mig upphängd å nersläppt idag. Går på sparlåga resten av dagen då ja ska ut på äventyr imorrn. Ingen aktivitet (förutom lite skoterkörning) blev det idag.

Hoppas er dag varit mer fartfylld och att ni njuter av fredagen! =)

Blöörk…

Tjuv-vägde mig… Skulle ja aldrig ha gjort… Sur är jag… Å frys gör jag…

Men.. positivt är att jag hade ju klurat på hur fan ja skulle göra till påsk, tills jag insåg att jag tydligen är blind och tagit fel med en hel vecka. Så när påskhelgen kommer är jag färdig med min rena kur och ska byta in ett mål! Så mat till påsk blir det! =)

 

Nu trött.

Trevligt!

Jähupp! Vart en timmes promenad idag igen. =) Första veckan har jag inte satt nå krav på motion, utan allt är bättre än inget. Idag blev det en tur på isen tillsammans med alla jyckarna. Körde podd i lurarna igen å det känns riktigt bra tror jag. Testade ny app, som känns helt okej. Bildbevis kommer här:

 

Hann inte så långt på en timme. Skyller på att de va backigt och bitvis tyngre spår. =) Brände nog ett par kalorier mer än vad som står känns det som.

Mördarbacke på väg hem, tror man ser på appen att det var en total stigning från isen hem till mig på 24 m. =)

Sista backen på hemvägen, dryg men inte brant!

Frihet!

Nu lunch!

 

Den inre resan…

Jag läser många bloggar om allt möjligt, från Blondinbella till gaybloggar till hästbloggar och viktbloggar. Självklart läser jag också bloggar om feminism. Ett av mina dagliga besök går till bloggaren NoBoyToy som skriver mycket klokt om det mesta. För några dagar sen postade hen ett inlägg: Om att som kvinna aldrig vara nöjd med sitt utseende. Inlägget hittar ni här. Hen fick mig att tänka till förstår ni. Att jag inte vill se ut som jag gör vet jag, men varför vill jag inte det? Postade en kommentar om att det blev härdsmälta i min hjärna. Så här skrev jag:

”Nu vart de härdsmälta i hjärnan… Jag har påbörjat en viktresa, alltså kretsar mitt liv egentligen kring utseende. Jag vill inte va så här stor. Näe, det är inte hälsosamt att vara så stor som jag är, men jag har ju inga krämpor eller sjukdomar… Så ja.. Jag gör det för att jag vill se bättre ut, vill kunna ha vettiga kläder, vill kunna sitta med knäna uppdragna mot hakan, vill kunna gå in i vilken affär som helst och prova en tröja eller byxa osv. Men nu undrar jag, gör jag det verkligen för min egen skull eller för att ”man ska se ut på ett visst sätt”? Jag är inte nöjd med min kropp, men är det för att jag är hjärntvättad? Härdsmälta som sagt…”

Självklart vill jag vara en hälsosam människa, både fysiskt men framförallt psykiskt. Jag kanske vill kunna få barn och helst orka leka med dom. Helst vill jag leva länge också. Men jag tror att vi som kämpar med vikten,(och alla andra också)  måste försöka tänka på VARFÖR vi kämpar, riktigt gå in på djupet i för VEM vi sminkar oss eller klär oss på ett visst sätt. Att inse att vi inte bara duger utan ÄR BRA precis som vi är! Jag är faktiskt ingen dålig människa bara för att jag är överviktig! Jag har kanske inte vart snäll mot min hälsa, men jag är fan inte en dålig människa för det!! Responsen som jag fick av NoBoyToy fick mig att tänka lite till.

”ninakri: Bra att du ställer såna frågor till dig själv, tycker jag. Skulle du må dåligt över din kropp om du visste att ingen annan brydde sig om hur du ser ut? Om du var ensam på jorden? Om inga speglar hade uppfunnits? Om det var just DIN kroppstyp som hyllades i tidningarna och modemagasinen med ord som ”superkroppen” och liknande? Jag tror inte det?”

Fundera lite på det här…

Två stycken som älskar mig för den jag är och det jag gör, inte för hur jag ser ut!